Kolumn i Landsbygdens Folk: Halvvägs

04.06.2021 kl. 23:08
Den här regeringen är så exakt halvvägs i sin regeringsperiod som en regering kan vara. Förutsatt att den sitter perioden ut naturligtvis. Därför är det skäl att ta fram regeringsprogrammet, som alltid ligger överst på varje ministermedarbetares arbetsbord. Det är den manual regeringen följer för att få allt gjort som man beslöt om då regeringen bildades. Vad är läget gällande åtgärder som inverkar på de areella näringarna – och speciellt skogsbruket? Vad har  gjorts och vad återstår ännu att göra?

De stora och genomgripande skogslagarna har redan ändrats för ett antal år sedan. Nu handlar det om kanske lite mindre, men ändå viktiga lagar och förordningar. För några månader godkändes till exempel ersättningar för beskogningsåtgärder för att skapa nya kolsänkor. En fråga som snart kommer upp i sin tur är frågan om smärre justeringar i skogsskadelagen. Klimatförändringen har tyvärr inverkat så att de gamla datumgränserna för bortförande av virke måste ändras. Insekterna svärmar tidigare numera. En tredje fråga, vilken främst förespråkats av privatskogsägarnas organisationer, är att ändra lagar som gör det förmånligare för utländska fonder att köpa skog än vad det är för privata finländare. Det här beslöts om i rambudgetmanglingen i april och nu skall man hitta läkemedel för att åtgärda fenomenet. Små och viktiga förändringar – men ingen av de här skogliga normerna är kanske direkta kioskvältare.

Egentligen har de lagförslag som gäller miljölagstiftning en betydligt större inverkan än de rent skogliga normerna som behandlas under den här regeringsperioden. Markanvändnings- och bygglagen har en enorm inverkan på all markplanering, på markägarens rättsskydd och på skogsbruket. Det knepiga här är att skapa en lag, för ett avlångt land med väldigt olika förhållanden vad gäller befolkningstryck och naturgeografi. En annan ytterst viktigt lag är naturskyddslagen, där det är viktigt att utforma åtgärderna så att såväl den biologiska mångfalden som markägaren mår bra. Båda de här lagarna finns till för tillfällen då det allmänna bästa kräver att det skall finnas möjligheter för stat och kommun att vidta åtgärder. Samtidigt är det viktigt att det här allmänna bästa definieras så klart som möjligt och att markägaren eller andra som åsamkas skada eller förluster får dem ersatta. Tanken är att de här båda lagpaketen skall åka på utlåtanderunda senare i år.

Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, är i första hand just jordbrukspolitik. Trots allt kan det finnas och finns det sådant som också inverkar på skogsbruket närmast så att det möjliggör vissa stöd eller åtgärder. Här förväntas man uppnå en överenskommelse i Bryssel inom kort varefter den nationella åtgärdsplanen sänds på utlåtanden ännu den här sommaren.

Helt nöjd, kan jag ställa tillbaka regeringsprogrammet överst i högen med dokument framför mig. Ganska nära hälften av allt är nog avklarat och i varje fall på god väg.

 

Kolumnen ingick i Landsbygdens Folk i början av juni 2021

Anders Portin